måndag, september 05, 2005

when I see you sky as a kite

var tvungen att citera the cure efter att ha kollat på nån rulle med ben affleck igår tillsammans med finaste. jersey girl. gillade väl den sådär typ. slutet kändes ganska klichéeartat på ett typiskt amerikanskt smörigt vis. filmens absoluta höjdpunkt kom däremot när jag efter ett par sekunder och de första tonerna på gitarren inser att det är high med the cure som spelas i filmen. mica fick en smärre chock när jag skrev ut min glädje men hon var så gullig när hon log åt min reaktion. och så förstås var det mysigt att kolla på film med min lilla ängel. icke att förglömma.
dagen har annars mest handlat om befrielse. befrielse från de bojor som min dåliga syn hållit mig i sen tredje klass i lågstadiet. för första gången på låt se, 12-13 år kunde jag se utan glasögon. vilken känsla. verkligen annorlunda. alltså. om det inte framgått än så fick jag provat ut linser idag. och jag måste ha toriska linser eftersom jag förutom min närsynthet har brytningsfel som en annan jocke berg. det var så skönt att kunna använda solglasögon idag också. som jag inte kunnat innan på grund av mina extra ögon. fast känslan är ändå lite ovan liksom. man petar lätt till sig i ansiktet när man försöker rätta till glasögonen som inte finns där. jag tror att jag gör så av gammal vana. får se hur det går imon iaf. hoppas det blir lättare att ta ut dom. det var jävligt jobbigt. så jävla jobbigt faktiskt. precis som när man måste göra ett val mellan biff stroganoff & fisk. nej. nu får det räcka för den här vändan med den referensen även om det är jävligt skoj.
för övrigt känns det som att dagen handlat en del om politiska funderingar inför valet nästa höst. såg inte partiledardebatten igår men läste om den i metro och såg att en annan duktig bloggare spanat in den och tagit upp ohlys förslag om ännu högre skatter. jag kan av principskäl inte rösta på en politisk falang som förespråkar totalitära maktmetoder och är demokratimotståndare. världens vänsterregimer är demokratividriga och jag kan inte sympatisera med den politiska sidan när det ser ut som det gör i kina, kuba eller nordkorea. och när jag tänker på alla de liv som släcktes av kommunisterna under sovjettiden. nej. högern ligger mig varmare om hjärtat eftersom jag anser mig rånad när jag tvingas avstå mina surt förvärvade slantar i skatt. högern och moderaterna har en sund skattepolitik och det känns som om dom kan förbättra situationen i sverige men det finns ett stort frågetecken för mig och det är välfärdspolitiken och omsorgen för svaga grupper så som sjuka och arbetslösa. 70% nivå på a-kassan klarar man sig omöjligt på. men samtidigt ska inte höginkomsttagare tjäna på att gå arbetslösa såsom person vill med sitt senaste utspel. och dessutom är jag inte speciellt förtjust i det idiotiska förslaget att reformera trafikförsäkringssystemet. nej. jag känner mig trots allt osäker. om högern kan lägga fram bättre villkor för samhällets svaga grupper, det vill säga arbetslösa och sjuka bland annat. då kan jag med gott samvete lägga min röst på dem men än så länge är jag kluven. men till vänster hamnar det aldrig och miljönissarna är enbart utsiktslösa bakåtsträvare som vill leva på stenåldern utan bilar och kärnkraft. nej. det finns ingen framtid om dom får sin vilja igenom. usch nej. politik är jobbigt. och återigen handlar det ju om att göra ett val. fisk eller biff stroganoff. höger eller vänster. åh nej jag måste göra ett val. fan vad jobbigt.